Kraftvärmeverket Energiknuten, som togs i drift 2012, byggdes med tre stora fördelar för ögonen: bättre miljö, möjlighet till mer fördelaktiga priser på fjärrvärme och möjlighet till samarbete med andra kommuner.
Energiknuten är Landskronabornas eget kraftvärmeverk. Här producerar vi både lokal fjärrvärme och lokal el. Energiknuten är också en offentlig symbol för hela Landskrona med sin skorsten – Non CO2 – formad efter konstnären och poeten Carl Fredrik Reuterswärds berömda knut. Den välkända röda knuten är inte bara en symbol för Landskrona. Den är också ett löfte om att vi tar ansvar för staden, miljön och Landskronaborna.
Bränslet i Energiknuten består till 85 % av PTP, det vill säga plast, trä och papper och till 15 % av skogsflis. Det innebär att bränslet dels redan finns i omlopp i en naturlig CO2-kedja, dels består av plastavfall som annars inte skulle komma till nytta.
Energiknuten är ihopkopplad i ett större fjärrvärmenät. Det sträcker sig cirka 30 mil från Helsingborg via Landskrona till Eslöv och Lund. I nätet finns, förutom de större kraftvärmeverken, närmare 50 andra anläggningar som bidrar med värme på olika sätt, till exempel företag som levererar överskottsvärme.
Nätet ägs gemensamt av Landskrona Energi, Öresundskraft och Kraftringen. Sex kommuner i Skåne kan nu dra nytta av anläggningens klimatsmarta energiförsörjning. Hela projektet är ett bra exempel på samsyn och hur man med gemensamma krafter kan planera och förändra med en hållbar framtid i siktet.
Energiförsörjningen i samhället måste bli mer hållbart, det vill säga så fossilfri som det bara går. Det gemensamma fjärrvärmenätet syftar till just detta. Eftersom vi kan kapa topparna i produktionen i de olika verken – då fossila bränslen ibland måste användas – och skicka värme från de verk som har överkapacitet är det en klimatsmart lösning.
Tekniskt fungerar det så att värme som exempelvis produceras i Örtoftaverket kan skickas uppåt mot Landskrona och Helsingborg. Och tvärtom. Om vi i Landskrona har överskott kan riktningen i rörledningen ändras och värmen skickas söderut mot Eslöv och Lund.
Med ett större fjärrvärmenät kan även fler industrier och forskningsanläggningar kopplas på och skicka in överskottsvärme som annars skulle gå förlorad. I Lund kommer till exempel forskningsanläggningen ESS att kopplas på nätet och leverera överskottsvärme.
Det handlar också om ekonomi. Förutom samhälleliga vinster, som genereras i hållbara energilösningar, är samarbetet bolagen emellan ett led i att skapa konkurrenskraftiga priser på fjärrvärme för kommunernas invånare.
